Jag började smygröka när jag var 11 år. Bara för att det var spännande. Min kompis och jag snodde Philip Morris av hennes pappa. När jag berättade för henne att jag hade hört att det var livsfarligt att röka trodde hon mej inte. Hur kunde något som hennes pappa och mamma höll på med dagligen vara så farligt? Att det var förbjudet för barn var väl bara ett påhitt för att vi skulle ha något roligt att se fram emot när vi blev vuxna.Jag fortsatte att röka även om det inte blev regelbundet förrän i tonåren. Vi fick aldrig den information som unga får i dag. Vi fick mest moralkakor. Som den gången min gymnastiklärare hade sett mej gå och röka på gatan. Då fick jag en dundrande utskällning inför klassen, men det handlade inte om min hälsa, det handlade om att det såg så illa ut när unga tjejer gick på stan och rökte.
I dag vet barn mer om tobak och jag tror att dom flesta vuxna håller inne med sina moralkakor. Jag tror att fakta är mer verkningsfullt, även om jag själv både rökte och snusade i många år trots allt jag visste.
Nu har det börjat talas mer om tobak igen för trenden är att fler unga röker. Varje år börjar 16 000 ungdomar i Sverige att röka och många snusar varje dag.
Kampanjen Dizza Tobak har tagit initiativ till en tävling om bästa klasstidningen om tobak. Det kanske är eleverna själva som är bäst på att ta fram fakta och informera andra. Ska bli spännande att se resultaten.
SAMBA – samarbete för barnen är med – och initiativet togs av Pfizer Sverige.
Läs mer på www.samba.nu och www.dizzatobak.se och http://ansvarsblogg.pfizer.se
Ingrid Sillén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar