En annan sak som jag också glömde var att skicka in kontrolluppgifter till Skattemyndigheten. Alltså uppgifterna om vad anställda har tjänat under året. Det var väl resan till Kenya som kom emellan.
Häromdagen ringde en kvinna från Skattemyndigheten. Så fort hon sa varifrån hon ringde slog det mej vad jag hade glömt! Men hon lät inte ett dugg arg, rena rama vänligheten. »Det ordnar sej, bara du skickar in så fort du kan«, sa hon. Dom har insett att man vinner på att vara trevlig, det är väl därför Skattemyndigheten numera är en av landets populäraste myndigheter. Tro't den som vill!
Ibland när jag klagar över att det snurrar för mycket i tillvaron tänker jag på kvinnorna vid Victoriasjön och deras kamp för överlevnaden. Varje dag i ottan ner till stranden för att ta hand om fisken som männen kommer in med. Lägga ut den på näten så den torkar i solen. Sedan samla in näten som här på bilden. Och så iväg till marknaden för att sälja.
I hemmen finns varken el eller vatten, så tvätta och diska får man passa på att göra när man ändå är nere vid sjön för fiskens skull. Det är värre med bränsle till matlagning. Barnen måste gå långa sträckor på morgnarna före skolan eller på eftermiddagarna för att få ihop kvistar att elda med. Men det är inte bara jobbigt. Det är också lek och skoj och så lär dom sej att samarbeta berättade några ungdomar för mej.
Vad vi har det bra här i Sverige! Åtminstone materiellt. Uppskattar vi det? Knappast tillräckligt.
Ingrid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar