Efter en resa i Kenya får man lite annat perspektiv på saker och ting. Ett land med stora resurser men med orättvis fördelning av tillgångarna. Är man rik kan man leva gott, är man fattig är det värre. Den förväntade livslängden är 52 år. Men många är förstås äldre. Bland annat Margaret på bilden som lever i byn Kagwa nära Victoriasjön. Hon tog hand om sina föräldralösa barnbarn i många år. Nu är hon över 80 år och nästan blind, men hon måste fortfarande försörja sig själv genom att köpa och sälja fisk på marknaden vid sjön. Hon bjöd på en otroligt god middag med kokt dagsfärsk fisk (Telapia) med grönkål och givetvis ugali (majsgröt) som serveras till varje måltid.
Trots att hon är fattig jämfört med svenska förhållanden svälter hon inte och hon har hela tiden andra människor omkring sig. Några barnbarn bor fortfarande kvar, andra har flyttat till Nairobi men kommer och hälsar på så ofta de kan. Men om hon blir sjuk kostar det mycket pengar.
Läs mer om byn Kagwa på föreningen Eunice Vänners hemsida.
Passa också på att se de sjungande och dansande kvinnorna i en by strax intill (inte långt från Obamas pappas hemby för övrigt). De sjunger en lovsång till sina kassaböcker. För några år sedan startade de sparföreningen OGUL vilket varit lyckosamt för flera byar i regionen. Nu är de ett 100-tal medlemmar som sparar och sedan kan låna för att finansiera olika projekt. Vilka kvinnor! Filmen ligger på youtube:
http://www.youtube.com/watch?v=7aNhGx0doN8
Ingrid Sillén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar