Hotad oas

Sätt dig ner. Ja faktiskt; häll upp kaffe åt dig. Ta fram en näsduk. Eller se dig om på ditt kontor, har du något ömtåligt? Något som går att ge en spark eller ett knytnävsslag?

I denna veckas Mitt i Södermalm läser jag till min bestörtning att den ideella verksamheten Café Söderhöjd mister sina lokaler. Det är en verksamhet med arbetsträning för långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa som Spånga Blå Band drivit i flera år. Nu sägs de plötsligt utan förvarning upp från sina lokaler. " Vi känner inte att vi kan delta i verksamheten som vi hade tänkt oss", så ungefär säger representanten från Baptistkyrkan som äger kyrkan i vilken Blå band har sitt café. "Men vi sköter oss själva, har alltid gjort", menar de som arbetstränar. Blå band berättar att de i utbyte mot att få hyra lokalerna billigare skulle bygga ett kök som baptistkyrkan kunde använda när de inte var där. Nu är allt bortkastat. Nu måste de leta lokal istället för att ägna sig åt att stödja de som arbetstränar.

Jag känner igen personalen på bilden. Det hugger till i mig. I onsdags var jag där på lunchpoesi. Det var en helt fantastisk eftermiddag i vad jag skulle kalla en unik oas. Varför har jag inte gått hit förut tänkte jag, här finns ett sådant ställe som jag saknat. Enkelt och med stor värme. Ett ställe för alla, gammal, ung, sjuk, frisk, glad, ledsen.

Jane Morén