fredag 12 mars 2010

»Åt dem som har skall varda givet…«

Så blev det majoritet för ombildning till bostadsrätt i vårt hus. Ett kollektivhus i Stockholms innerstad. Dit även ensamstående familjer med låga inkomster har kunnat flytta. Nu kommer många av dem att försvinna. Just de som kanske har störst behov av kollektivhusets gemenskap, måltider att gå till, ungar som blir kompis med varandra, de riskerar att trängas ut av köpstarkare familjer.

Själv röstade jag nej till ombildning men har ändå räknat med att bo kvar. »Alla skulle ju få lån«, som bankfolket sa på ett av de sista mötena före köpstämman. De borde lagt till »om man tjänar bortåt 30 000 kr eller är två…« För när jag frågade banken fick jag höra att jag nog knappast skulle kunna få lån. Då måste jag nog ha en medlånare. Okej, jag har barn som kan ställa upp, men de som fortfarande har småbarn, de som inte har andra nära med bra ekonomi. De får flytta. Eller bo kvar som hyresgäster. Det går ju också förstås, men jag kan förstå frustrationen. Att vara hyresgäst till ens grannar som just har blivit miljonärer i huset som vi hittills skött tillsammans.

Det gör mig ilsken att bostadsrättsstyrelsen, banken och ombildningskonsulten inte med ett ord har nämnt att man ska klara en ränta på 6 %, vilket i mitt fall skulle ge en bostadskostnad på 12000 kr. Nej de har bara visat upp glädjekalkyler som visar att vi får mycket lägre kostnader. Ränta på 1,1 % ger en kostnad som är mer än 3000 kr lägre än vad hyran är i dag. Tyvärr har allt för många trott på dem. Många kommer att känna sig lurade när de får besked från banken.

Som det står i bibeln: »Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.« (Matteus 25:29.)

Ingrid