För inte så länge sedan slutade Marcus Birro att blogga för att mobbades av Schulmann. Nu har Carolina Gynning också slutat för att hon känner sig angripen av sina läsare.
Jag antar att åsikterna går isär i stugorna när man diskuterar sådant här. Vad tänker jag? Jo, jag tänker på de gånger jag läst en artikel på någon av kvällstidningarna och av någon anledning bläddrat ner för att se kommentarer. Jag har blivit chockad över den vidriga människosyn och elakhet som jag hittat där. Jag har tänkt: Oj, då här samlas visst riktigt sjuka människor, kanske sitter de här hela dagarna och bara reagerar och öser ur sig ur sin oändliga kloak av besvikelse och hat.
Men kanske är det inte bara sjuka människor, kanske är det precis som på skolgården, ens "kompisar" som gaddar ihop sig och kommer gående emot en i samlad tropp medan man backar alltmer. Tills man känner den skrovliga betongväggen bakom sig. Fast. Kommer ingenstans får ta emot slagen, hånen, smällarna. Ända tills man försvinner på något sätt. Räddad av skolvaktmästaren eller något annat.
Ska det vara så här, år efter år? Är det omöjligt att utrota mobbning?
Vill du veta mer om Nätmobbning gå in på www.friends.se
Jane Morén
6 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar