tisdag 15 september 2009

Leva livet medan man har det

Såg en underbar film häromdagen, Augustilunch i Rom. Gianni, medelålders man i ett stekhett Rom, är kvar i stan i den slitna lägenheten för att han måste ta hand om sin skröpliga gamla mamma. Alla andra ska åka på semester. Även värden i huset, läkaren osv. Men vad ska de göra av sina gamla mammor. Lösningen blir Gianni, han är ju ändå hemma, han kan laga mat och behöver pengarna. Han kan väl ta hand om damerna?

Till en början inte särskilt hågad, upplåter han soffor och extrasängar i lägenheten till de gamla kvinnorna. Han får reda på vad de ska ha för piller och vilka egenheter de har. Han lagar avancerade maträtter och går omkring och pysslar om dem och ser till att de somnar på kvällen, flyttar tv:n mellan de olika rummen. För kvinnorna har olika viljor och en av dem smiter till och med iväg för att roa sig på egen hand. Efter lite smågnat lever alla upp och njuter av Giannis matlagningskonst och vill inte skiljas från varandra.

Det är en ovanlig och livsbejakande film. En lågmäld hyllning till livet som inte tar slut bara för att man är rynkig i ansiktet, lite glömsk och har nedsatt hörsel.
Man skulle unna fler åldringar att ha lite roligt, att inte bara sitta för sig själva och tänka på gamla minnen – utan ha lite kul tillsammans med andra.

Det slog mej förresten att boken Kaneltimmen skulle kunna bli en spännande film.

Ingrid

Inga kommentarer: