fredag 29 maj 2009

Svinhållning och svininfluensa

För en tid sedan var det full uppståndelse på grund av svininfluensan. Snabbt fick den byta namn, den skulle ju förstås inte förknippas med svinfarmer. Men det är kanske just det sambandet man ska se!

När influensan började kallas »den nya influensan« hörde jag journalisten Gunnar Lindstedt opponera sig mot att man med det nya namnet ville mörka att den moderna svinhållningen innebär stora risker för smittspridning. Läs också hans blogg på Veckans Affärer. Och nu på radion talas det om MSRA som sprids bland svinskötare i Danmark.
Att svinen hålls på ett fruktansvärt plågsamt sätt är illa nog. Men att det också innebär stora risker för sjukdomsspridning har det talats mindre om. Inte ens i dag när det rapporterades på ekot om resistenta bakterier hos svinen gjordes den kopplingen.

En före detta bonde pratade häromdagen på Ring p1 om att grisarna borde få gå fritt, de är utmärkta markberedare. Och att de bör avlivas när de mår som bäst, när de går och bökar i jorden.
Om jag bosätter mej på landet kanske jag skaffar en gris. Men kommer jag att kunna avliva den när den har gått omkring i trädgården och varit trivsam?

Ingrid Sillén

tisdag 26 maj 2009

Ansiktsblindhet på Expressen

Görel Kristina Näslund har en kul vinkling på sin blogg apropå Expressens intervju med en kvinna som reportern trodde var Wanja Lundby Wedin. Både reporter och fotograf var ansiktsblinda menar Görel Kristina som har skrivit en bok om ansiktsblindhet.
se www.gorelkristinanaslund.blogspot.com

Ingrid Sillén

torsdag 14 maj 2009

Kolla in Rosling

Jag har en idol. Han heter Hans Rosling. Såg ni tv-programmet om honom för några veckor sen? Leta upp det på svt.se annars! Han är läkare som bland annat har arbetat i Mocambique. Många biståndsarbetare får gå kurs hos honom innan de åker iväg. Han är också känd för att han lyckas visualisera statistik på ett sätt som gör att man häpnar och visar att det faktiskt görs stora framsteg i världen länder. Varför får vi bara höra att det går så dåligt? Därmed inte sagt att det inte fortfarande finns enorma fattigdoms- och hälsoproblem som måste åtgärdas.

Nu har Rosling gjort ett inlägg om svininfluensan och jämfört rapporteringen om den med mediarapporteringen om tuberkulos som skördar många fler liv per dag.

se http://www.gapminder.org/videos/swine-flu-alert-news-death-ratio-tuberculosis/


Ingrid Sillén

lördag 9 maj 2009

Kollektivhussugna Helsingforsbor


I dag hade vi studiebesök från Helsingfors i huset där jag bor. Det var 35 personer, vuxna och barn, som ville se hur det fungerar i ett kollektivhus. Gruppen har redan fått löfte om en tomt och kunde visa upp ritningar på huset de skulle låta bygga.
Men de hade inte ordnat finansieringen än. Och det handlade inte om småpengar direkt.

Det var kul att få besök. De var intresserade av husets arkitektur och om hur man bygger för att det ska fungera i vardagen. Vilka regler man ska ha. Hur ofta man behöver laga mat, vad den kostar och hur man organiserar matinköp, arbetsgrupper och så vidare.
Och när man står och pratar om det inser man att det är ganska mycket erfarenheter och kunskaper som de här husen har samlat på sej. Och det är kul att kunna vidarebefordra det till nya entusiaster. För övrigt finns många erfarenheter samlade i boken Gemenskap och samarbete – att bygga upp och bo i kollektivhus, utgiven av SABO. Den kan beställas från Kollektivhus Nu.

Till lunch blev det röd linssoppa (det hör väl till kollektivhus!) och nybakat rågbröd med kummin. Och så blev det rundvandring i huset och koll på lägenheter, målarrum, snickeri och gym med bastu. Men en sådan ynklig bastu som vi har skulle finländarna nog aldrig nöja sej med. Vi fick också förslag på hur vi kunde förbättra den. Genom att höja bänkarna. Värmen vandrar ju uppåt. Hur enkelt som helst.

Ingrid Sillén

torsdag 7 maj 2009

Uppdrag granskning om äldreomsorgen


Foto: Jane Morén

Jag såg reprisen av Uppdrag granskning om livet på ett äldreboende i Göteborg. Det lär väl vara ungefär likadant landet runt. Gamlingar som vandrar fram och tillbaka i korridorerna utan att ha något särskilt att ta sig för. Det slående är kontrasten mellan det tjusiga yttre – moderna lokaler, fina rum, vackra möbler – och så den innehållslösa tillvaron.

Och medan det sitter en massa gamlingar i leda finns det ungdomar som leds av att inte ha något att göra. Det är massarbetslöshet bland de unga. De får ersättning från arbetsförmedlingen men kan inte ens sättas in i någon praktik. Sådana är reglerna. Det framkom på programmet Debatt alldeles före Uppdrag granskning.

Så varför inte slussa in ungdomarna på äldreboendena. De har ju redan betalt av det offentliga. Låt varje gamling få en ung ledsagare några timmar i veckan som kan dra iväg på promenad med rullstol eller rullator eller sätta igång med andra aktiviteter. Fram för lite mer liv och fläkt på äldreboendena!

Det löser förstås inte alla problem. Det finns krav som personalen måste uppfylla. Äldreforskaren Mats Thorslund var mycket konkret och hade tre tydliga krav: 1. Det ska inte lukta kiss. 2. När någon ringer på klockan måste personalen vara där inom tio minuter. 3. Alla ska få komma ut samma dag som de önskar det.
Det låter som en självklarhet men det är knappast så det ser ut i verkligheten.

Men sen kan jag inte låta bli att förundras när jag hör om en gammal kvinna vars dotter säger att hon inte varit ute på ett år. Det är ju hemskt i och för sig, men har dottern inte heller tagit ut sin mamma på promenad? I så fall undrar man vart det personliga ansvaret tagit vägen. Det kan ju inte försvinna bara för att man fått in sin förälder på ett särskilt boende.

Ingrid Sillén

lördag 2 maj 2009

Hon gjorde en egen undersökning om äldreboendet

Fotografen Tina Safrén blev förskräckt över hur det fungerade på det särskilda boendet i Krokom dit hennes farmor hade flyttat. Hon såg isolering och passivitet. Därför gjorde hon en egen enkät bland vårdpersonalen om hur det fungerade. Det läste jag nyss i Dagens Samhälles Äldreomsorgsbilaga.

De flesta som svarade på enkäten beskrev sin arbetssituation som mycket pressad, några sa att den var ohållbar, några att den var acceptabel eller ok. De ville ha förbättringar. Många använde ordet »förvaring« och att de gamla hade det tråkigt och var mycket ensamma i stark kontrast till kommunens löfte att de äldre ska få »avsluta livet i värdighet«.

Tina Safrén tycker att kommunen lägger över ansvaret på vårdpersonalen när det i själva verket är bemanningen som minskar. Färre måste vårda fler.

På hennes hemsida kan man läsa om enkäten liksom tidningsartiklar i frågan och ett anförande i kommunfullmäktige.

Och nu genomför Tina Stafrén ett trädgårdsprojekt på ett äldreboende i kommunen. Odlingar i litet format i direkt anslutning till avdelningarna.

»Många gamla har odlat, både för sitt levebröd och för nöjes skull. Att vistas bland växter, känna myllan mellan fingrarna eller bara blomdoft väcker minnen och inverkar positivt på oss människor«, skriver hon.

Läs mer på hemsidan Momma.se

Ingrid Sillén

fredag 1 maj 2009

Pensionär till en procent


Nu blommar Ormöga.


I dag är jag pensionär. Åtminstone till en procent. Av ren snålhet. Om jag tar ut en liten del av PPM får jag åka billigare på SL. Och det passar mej bra när jag ska åka till stugan som jag hyr i Roslagen.

Det känns ändå lite konstigt att kalla sig pensionär. Jag vet att många reagerar med irritation när dom blir tillfrågade om dom ska ha pensionärsbiljett när dom ska åka på SL. Som om dom såg så gamla ut. Men i dag kan pensionärer vara hur unga som helst. Och då menar jag inte bara ålderspensionärer. De förtidspensionerade blir allt yngre enligt en rapport häromdagen. Och det i tider då arbetslinjen ska gälla.

Ibland kan jag faktiskt längta efter att bli pensionär på riktigt. Planera dagarna efter vad jag själv har lust med, inte efter andras önskemål. Skriva på allvar. Men det kommer att dröja några år. Och förresten har jag som egenföretagare redan stor frihet, även om den innebär så mycket jobb att det ibland känns som om jag lever framför datorn. Fast jag har förstås frihet att välja bort jobb. Haken är ju att man ska få ihop till sin försörjning. Och i sanningens namn är det mesta jag jobbar med väldigt intressant.

Nu ska jag snart ut till första maj-demonstrationerna. Men jag går nog inte i något tåg. Jag ska bara dela ut informationsblad om Det feministiska minnesprojektet. Vi 70-talsaktivister börjar bli så gamla så det är dags att dokumentera vår historia.

Ingrid Sillén